|
Hl
Johannes
av Stegen
Kära Guds vänner!
Gud skapade inte människan till en maskin utan till frihet. Han skapade
henne till en dynamisk varelse, med en inneboende möjlighet att växa
till i ålder och vishet.
I Edens paradis var
hon ännu ett barn som höll på att lära sig att gå. Hon hade barnets
lust och längtan att klättra. Skaparen, vår himmelske Fader, hade ställt
fram en stege, en utmaning och en uppgift för mänskligheten: att i
frihet, av kärlek och längtan nå gudomliggörelsen, theosis. Människan
visste vägen och hon visste målet. Hon hade redan hunnit ta de tre första
stegen när Frestaren erbjöd en genväg till sin variant av gudomliggörelsen,
Gud skall bli lik människan, han erbjöd en anthroposis i stället för
theosis. Människogud i stället för gudamänska. Löftet var: ”Om ni gör
som jag säger skall ni bli som Gud.” Människan blev människogud och
hon började bygga människans rike på jorden. Hon började dyrka sig själv
i sina hypostaser, idoler. I alla människoriken dyrkas idoler som ges
gudomliga egenskaper.
Enligt Johannes av
Stegen består de tre första stegen av en ärlig sannhet, av fasta och måttfullhet.
Människan var helt enkelt ett friskt barn som litade på sin Fader. Här
sätter Frestaren in sitt angrepp: skulle Gud ha sagt? Och att ni inte får
äta? Är inte vägen dit upp rätt besvärlig. Gud och Hans änglar
kliver ju upp och ner hur lätt som helst. De vet hur man bär sig åt. Vägen
upp handlar om rätt och fel, sjukdom och hälsa. När ni vet det, ja då
går det hur lätt som helst. Lägg inte ribban så lågt! Öka farten!
Människan är ju Guds
avbild, hon är fullkomlig i sin frihet, men hon var ett lätt byte i sin
enfald.
Varför skapade inte
Gud en fullkomlig människa? Varför måste hon utvecklas från barn till
vuxen?
Barnslighet är ingen
brist, ingen synd eller sjukdom. I sin frihet väljer hon att äta av
kunskapens träd om det onda och det goda. Hon brinner av gudslängtan,
att bli som Gud, och här erbjuds nu en genväg dit. Varför inte? Men i
stället för att komma uppåt, ramlar hon ner. De tre första stegen går
av. Människan blir som pojken i dagens evangelietex: sjuk allt ifrån sin
barndom. Mänskligheten får epilepsi såsom Markustexten i dag avslöjar
i berättelsen om den epileptiske pojken som lärjungarna inte kan bota.
Jesus pekar på deras brist på tro, han säger att den sjukdom pojken
leder av bara kan botas med fasta och med bön. De tre första stegen mot
hälsa och gudomliggörelse. Ärlighet, fasta och måttfullhet är de tre
första pinnarna på stegen och de måste sätta tillbaks för att vi ska
kunna börja klättra upp mot theosis, föreningen med Gud.
Johannes Av Stegn säger
att alla barn i Kristus börjar med dessa tre dygder som det naturliga
barnet har. Du hittar inget svekfullt eller bedrägligt i ett litet barn,
de vill ha mat när de är hungriga och ingen omåttlig aptit eller en
mage, ingen köttslig eld som gör kroppen bestialisk. Dessa tre
egenskaper utgör grunden för vår väg till andlig hälsa, till theosis,
till gudomliggörelsen.
Människan är skapad
till Guds avbild. Hon bär på en längtan att bli lik Gud. Alla
religioner och ideologier har en tanke om att människan är
utvecklingsbar. Att hon även i detta är en Guds avbild. Egentligen är
detta grunden till all religion, filosofi, ideologi. Maskiner behöver
ingen Gud, ingen livsåskådning.
I Matteusevangeliet
utstakar Jesus vägen till Gud. Den börjar med andens fattigdom och
slutar med förföljelse. Det är Jesu framställning av stegen till
himmelen, den som Jakob såg ”rest på jorden, och dess övre ände räckte
upp till himmelen, och Guds änglar stego upp och ned på den. Och se,
HERREN stod framför honom och sade: »Jag är HERREN, Abrahams, din
faders, Gud och Isaks Gud. Det
land där du ligger skall jag giva åt dig och din säd. Och din säd
skall bliva såsom stoftet på jorden, och du skall utbreda dig åt väster
och öster och norr och söder, och alla släkter på jorden skola varda välsignade
i dig och i din säd. Och se, jag är med dig och skall bevara dig,
varthelst du går, och jag skall föra dig tillbaka till detta land; ty
jag skall icke övergiva dig, till dess jag har gjort vad jag har lovat
dig.» (1 Mos: 28:12 - 15).
Att vägen till himlen
är en stege är helt i överensstämmelse med Jesu undervisning om den trånga
porten och den smala vägen. Han gav själv 8 stadier eller steg i
Bergspredikan. Ortodoxa kyrkan talar ofta om tre faser: reningen av hjärtat,
upplysningen av nous och föreningen med Gud, theosis.
Johannes av Stegen
analyserar vägen i detalj och talar om 30 steg.
Vem var då denne
Johannes av Stegen, Klimakos, av Sinai som han också kallas?
Han levde under första delen av 600-talet. Han började sitt
klosterliv i tonåren i klostret på Sinai, han var lärjunge till Abba
Martyrios och levde ensam i många år efter mästarens död. Sitt stora
verk om de 30 stegen skrev han i hög ålder. Stegen består av logoi, sägelser,
som är ganska knepiga att på en gång förstå. Människan måste enligt
Johannes lämna världen och renas i lydnad, ånger och penthos,
den andliga djupa sorgen som leder till tårarnas gåva. Så får människan
kraft att kämpa mot lidelserna, vrede, långsinthet, tomma, falska ord,
nedstämdhett, frosseri, lidelrighet, girighet, okänslighet, feghet, fåfänga,
högmod och hädiska tankar. Sorgen och ångern transfigurerar lidelserna,
den djävulska passionen blir himmelsk. Denna ortopraxi leder till
enkelhet, ödmjukhet och skänker gåvan att urskilja andar. De fyra sista
stegen, logoi, sägelserna handlar om föreningen med Gud, theosis som
yttrar sig i hesychia (frid, tystnad och fullhet), en ren noetisk bön och
kärlek.
Johannes Klimakos
menar att vi skall andas Jesu namn.
Ortodoxi är ren och
sann lovsång, rätt gudstjänst och lära. Ortopraxi är den andliga
kampen för andlig hälsa i tid och evighet.
I söndagens ikon räcker
Kristus sin hand och tar emot människan när hon nått det sista stadiet
och skall ta steget in i evigheten.
Du, vår fader Johannes,
bärare av Gud,/ bosatte dig i öknen/ såsom en kroppslig ängel/ och
undergörare:/ sedan du i fasta, vaka och bön fått ta emot de himmelska
gåvorna/ botar du de sjukas sjukdomar och själar som kommer till dig i
tro./ Ära vare Honom som gett dig kraften./ Ära vare Honom, som gett dig
segerkronan./ Ära vare Honom,/ som genom Dig låter bot och hälsa flöda
till alla.
Amen!
F. Benedikt
|